Daizy vs Luftballonger

Nu har jag nog sett det roligaste!

Familjen och Daizy sitter lugnt och kollat på TV. Rätt som det är springer Daizy ut och börjar skälla som en dåre. Vi alla går ut för att kolla varför hon skäller. Till vår stora förvåning skäller och morrar hon upp mot himlen medans hon hoppar så högt hon kan. Där uppe i skyn svävar två stora luftballonger precis ovanför stugan. Daizy var helt vansinnig, hon tänkte nog att någon hade tagit hennes två bollar och slängt upp dem i luften, tyvärr kom bollarna aldrig ner till marken. Tokig hund? Ja! Nu har hon äntligen lugnat ner sig. Tyvärr är kameran hemma annars hade jag spelat in det. Såg as knäppt ut!

Tattoo

Den längsta tänketiden som jag har haft är på fyra år och funderar fortfarande. När jag fyllde 17 år fick jag en tatuering av mamma och pappa. Jag fick tatuera VAD jag ville och VART jag ville. Efter fyra år har jag fortfarande inte bestämt mig... Hur svårt ska det vara egentligen?! Svårt enligt mig. Det finns så många snygga motiv. Jag kanske ska ha någon meningsfull text...?

När jag sedan har bestämt mig för ett motiv så dyker ett annat problem upp. VART ska jag sätta motivet på kroppen? När jag då inte kommer på ett bra ställe så lägger jag det på is. Tatuering ska jag ha, jag är ju jäkligt rock'n'roll i mig själv. Nej men helt seriöst, vill verkligen ha en tatuering.

Vet du vad det sjukaste är? Mamma och jag var i Miami beach för drygt två år sedan. Vilken känd tatueringsstudio ligger där? Precis, miami ink. Självklart gick mamma och jag in där och mamma bestämde sig efter typ 15 minuter för en as snygg tatuering. Hon tatuerades och jag tänkte sten hårt på vad jag skulle ha. Efter ungefär två timmar hade jag fortfarande inte bestämt mig så vi gick därifrån. Världens chans hade jag att få bli tatuerad av en jätte duktig kille. DESSUTOM PÅ MIAMI INK!!!

Beslutsångest är tufft som fan.

LONDON

Nu är jag och min familj i stugan. Jordgubbar, grädde och glass äts det för fullt. MUMS!
Har jag berättat att jag, mamma och mammas väninna ska till London nästa fredag? Vi åker som sagt dit nästa fredag och åker hem igen på måndagen veckan efter. Snacka om att detta verkligen är att tänja på mina gränser! Nu ska jag åka tåg, flyg och turista mig långt utanför trygghetszonen.

Vad är det som lockar då? Shoppingen! Ja jisses vad det ska handlas kläder. Jag har aldrig varit i London men alla som har varit där säger att det är jätte mysigt. Sedan är väl London en sådan destination som man ska åka till någon gång i livet. Får se om det är så bra som alla påstår.

Om du har varit i London får du gärna komma med lite tips vad vi kan hitta på. Mamma har planerat en hel del men vi vill inte missa någonting viktigt ju.

Fasen vad jag känner mig taggad!! Det är en salig blandning av glädje, nervositet, rädsla och förväntan som rusar runder i kroppen. Mitt mål är att ha kul och slappna av. Lättare sagt än gjort, men jag kommer att klara det.

Jag klarade det

Så här fin var midsommarstången

Fikat var gott, förutom kaffet, det fick pappa ta. SÅ vuxen är jag inte

Strax innan vi åkte iväg efter 3 timmars väntan

God middag!


Igår var det en lyckad dag och kväll. Självklart var det de klassiska midsommar vädret med åska, hela Ingelsträde släcktes ner. Som tur är hade min moster hunnit laga färdigt all mat, det var bara grädden som inte hann vispas så värst mycket så det blev en rinnig jordgubbstårta. Det var gott ändå!

Ve och fasa, jag och mina föräldrar anlände till festen för sent så jag missade dansen!! Jäkla skit alltså. Jag som ville få mig ett gott skratt. Nåja, sedan var det lotterier och jag köpte mig sex stycken, vann inte ett skit. Min kusin vann två gånger. Tröstade mig med lite god fika.

Efter två foton dog kameran, håller på just nu att återuppliva den igen i laddaren.

Mat och dricka fanns det till en bedrövelse. Det var verkligen julbords känsla över det. Moster och hennes man hade lagat prinskorv, köttbullar, kokt ägg, gubbaröra, janssons, revbensspjäll, typ tio sorters sill, nypotatis, creme fraiche och en massa annat gott. Jag testade även att dricka rom och cola igår, det var riktigt gott! Trodde inte att det skulle vara något som tilltalade mig men där hade jag fel. De andra snapsade såklart men jag hoppade över den biten, snaps är ju som sagt så jäkla äckligt.

Ungefär vid midnatt stack vi hem igen och Robert hämtade upp mig hos mina föräldrar vid 01.00 tiden. Han berättade att han inte var nöjd med framträdandet under kvällen, det var något strul med ljudteknikern som tydligen bara stack. Konstigt...

Hur var er dag/kväll?

Skippa snapsen

Snaps... Är det verkligen gott? Jag tycker att det smakar vedervärdigt. Undrar varför man snapsar egentligen på midsommar. Varför tvinga ner den här äckliga smörjan som smakar för jäkligt från första sekund och flera minuter efter? Jag gör inte det. Innan gjorde jag, bara just för att det ska vara så. Inte nu längre.

Ett av det löjligaste man kan göra på midsommar är att dansa runt midsommarstången. Varför? För att fira att sommaren äntligen är här? Att det alltid måste dansas...
Det är inte vilken sång som helst heller, nej, det är "små grodorna" av någon anledning! Måste nog bevittna denna dans idag, spela in den och lägga ut den här. Nej, hur mycket ni är vill så kommer jag inte att vara med i dansen. Hade varit en tjusig syn...

Tack gudarna för jordgubbar och revbensspjäll!!

Ps: Nypotatis är överskattat...

Glad midsommar!!

Nu är dagen här som jag har väntat på!

Klockan 15.00 bär det av till Ingelsträde och dess festerier. Majstången ska resas, folket ska dansa (som sagt, jag dansar inte), drickan ska drickas, maten ska ätas och skratt kommer att förgylla hela byn. Min moster är så himla snäll mot mig (oss?) som inte tycker om sill, så hon har köpt grillad revben också. Det är rätt konstigt, jag älskar fisk och skaldjur men sill har aldrig tilltalat mig. Varje midsommar smakar jag i alla fall en liten bit av senapssillen, en väldigt liten en.

Du håller väl tummarna för mig idag så att jag klarar av den stora folksamlingen? Är nästan helt säker på att det kommer att gå bra. Annars är det bara att gå tillaka till mosters hus. Byn är inte direkt stor. För att förbereda mig själv brukar jag tala positivt med människorna runt omkring mig och till mig själv framför spegeln. Det låter as töntigt, men funkar det så ger jag fullständigt blanka fan om det är töntigt eller inte. Sedan när jag känner mig tillräckligt positiv så går det bra en stund, sedan början man vackla och då är det bara att börja intala sig själv med positiva ord.

Jag önskar dig en trevlig midsommar, drick och ät nu inte för mycket. Just kidding..

Tar med mig kameran under dagen såklart!!

TYRA BANKS SHOW

Dagens program handlar om killar som är heterosexuella, men som får betalt inom porrbranchen genom att ha bögsex.

----------------------------------------

Ja herregud... Till en början med måste jag skriva att bara för att en kille har analsex (eller "bögsex") med andra killar så betyder det inte att han är bög privat. Jag håller med honom, porr är porr oavsett kön. Gäller det samma sak för tjejer då? Om två tjejer spelar in lesbiska scener, är tjejerna homosexuella då? Det är ett jobb, även om jag inte anser att det är ett bra jobb. Som sagt, porr är porr...

Har det någon betydelse vem det är som kollar på filmerna eller bilderna? Jag vet några stycken som tänder på "bög porr", och guess what, de är tjejer.

Jag tycker att gästerna i dagens program verkar säkra på sin sexualitet och fördomsfria (om homosexuella iallafall). Homosexuell eller inte, måste man sätta in alla i fack? "Om du gör eller säger såhär så är du en sådan person.."

Gay for pay, porr som porr skulle jag vilja säga...

Tyra idé

Som du förmodligen har förstått så kollar jag i stort sätt dagligen på Tyra. Nu har jag kommit på en idé! Varje dag (ska försöka iallafall...) kommer jag att lägga in ett inlägg med mina funderingar och åsikter kring programmet. Tyras program brukar vara rätt underhållande, förutom när det är hiphop artister som gästar. Då bytar jag kanal fort som f.....

Nu börjar det snart efter reklamen, hoppas att det är något intressant ämne idag. Återkommer efter programmet!

Ps: Kolla du också..

dansa = döden

Partykiller nr.1 är när folket dansar.


Ja jisses, jag sitter där och håller en trevlig konversation med några människor så gott det går bland allt tjo och tjim och hög musik. Rätt som det är känner man hur någon börjar dra i en och skrika "kom igen! dansa nu!". Snäll som jag är så ler jag lite och skriker tillbaka "nej, jag pratar, men dansa du". Hjälper detta? NEJ! Då får jag höra "men kom igen nu, var inte så tråkig, du kan dansa ju". I detta läge börjar jag bli lite smått irriterad men ger som svar "nej men jag pratar, dansa du istället". Helt plötsligt förvandlas personens ögon till puppyeyes och börjar skrika bedjande "snääääääääälla, kom igen, du är så tråkig, vi kan väl dansa, snäääääääääääälla". I detta ögonblick går min irritation över till ren förbannad ilska.... Så är det varje gång jag går ut!

NEJ JAG VILL INTE DANSA!

JAG HATAR ATT DANSA!

VILL HELLER INTE SE DIG SHEAKA YOUR MONEYMAKER...

Kärleken

Nyår

Svettig efter en spelning på någons födelsedagsfest

Fyllepuss på mitt hjärtegull efter ännu en spelning! <3

generation fett

Igår kväll kollade jag på programmet "generation fett", eller jag tror att det heter så. Jag kunde inte mer än att förundras av de människor som anser att fett är sexigt. Det är as coolt! Att bryta ut från mängden som anser att det "normala" är sexigast. Hur ofta träffar man en kille som älskar tjejer som är rakade på huvudet? Eller osminkade tjejer? En kille som älskar feta tjejer, med rakat huvud som alltid är osminkade...? Det händer inte allt för ofta som jag träffar människor som har lite avvikande, vad jag nu anser vara avvikande, sexuella attraktioner.

Kan det helt enkelt vara så att det egentligen är rätt vanligt, men det är ingen som pratar om det? Om man inte anser att det "normala" är sexigt så blir man betraktad som onormal och det vill ingen vara. Min tanke är att det onormala kanske är jätte normalt egentligen. Om man tycker att mulliga/överviktiga människor är sexiga, ja, då är det kanske de människorna som anser att smalt är sexigt som är onormala.

Hur som helst tycker jag att fler människor borde avvika sig från det som anses vara normalt. Tyck och tänk precis vad du själv vill, inte vad andra säger åt dig att tycka och tänka! När du väl gör det, stå för det då. DET är sexigt i mina ögon!

Undrar hur "normal" du är?

God morgon!

God morgon!

Hoppas att du har sovit gott inatt. Det har regnat och blåst rätt kraftigt under nattens gång och kollar man ut nu genom fönstret är det grått och ruggigt väder.

Idag blir det till att storhandla på Maxi, vi har trots allt 70 kronor i bonus. Jäkligt vuxet det där med ICA-kort och att storhandla. Du ska se mig och Robert på Maxi, det är en upplevelse. Robert går hängandes på kundvagnen och jag spatserar framför som värsta diktatorn med penna och inköpslistan i högsta hugg. I den stora gången går han sakta framåt med kundvagnen medans jag domderar runder i alla sidogångar och rycker åt mig det vi ska köpa.

Vår inköpslista brukar ungefär se ut så här: "tandkräm, apelsiner, tomater, kycklingfileér, laktos mjölk, vanlig mjölk, ägg, bröd, toalettpapper... chips och läsk". Att chips och läsk alltid står längst bak är för att Robert lägger till det på listan. Det är jag som bestämmer vad som ska köpas först och främst och sedan får han lägga till det som han vill ha. Du kan nog förstå hur listan annars hade sett ut... Jag skriver upp varorna som de står i affären från ingång till utgång, så att jag (och Robert) kan gå rundan utan att behöva springa tillbaka och hämta något jag glömde. På det sättet glömmer jag aldrig. Ordning och reda!

Om tio minuter

Om tio minuter kommer min mamma för att upp mig och Robert. Vi hade tänkt att sticka till vår sommarstuga. Visst låter det jäkligt "svensson"? Me like!

Vår stuga ligger ca fem-tio minuter utanför stan. Det tycker jag är jätte skönt för då behöver man inte direkt bestämma någon helg eller så då man åker iväg. Sedan känns det faktiskt som om man är längre bort än vad man är ifrån stan. Detta är den första sommaren som vi kommer att spendera helger och semestrar där. Under hela vintern och våren renoverade vi både stugan och trädgården så nu är det snajsigt där!

Nä, nu ringde morsan som väntar på mig utanför. Skriver igen lite senare!!

usch!

Kollar på "Tyra Banks show" nu. Idag handlar det om märkliga saker som gästerna äter. Tre tjejer sitter i soffan som gäster, den ena äter fyra rullar med toalettpapper i veckan, den andra smular ner kritor till pulver och slickar i sig det och den tredje äter sårskorpor från sitt huvud. Att äta krita tycker jag inte är så jätte märkligt och definitivt inte äckligt, toalettpapper åt jag rätt mycket är jag var liten så det är inte så himla konstigt, men sårskorpor? Hur fan tänker hon där?! Hon kliar sig i huvudet tills det blir sår och när blodet har koagulerat pillar hon av skorporna och äter. Ibland när hon inte hinner att äta alla gömmer hon skorporna under hennes naglar (?!) och äter dem senare.

Det enda som jag kan komma på är att när jag då var mindre så åt jag toalettpapper och mina naglar. Detta med sårskorpna tog ändå priset bland det äckligaste jag har hört.

Tur är det att Tyra är så himla snygg och charmig, annars hade jag bytat kanal. Nu behöver jag en cig!

Snart fredag

Just nu håller jag på att laga mat. Ugnstekt kyckling, ris och sås blir det serverat denna soliga dag. MUMS! Måste säga att jag var rätt trött på det dåliga vädret ett tag, men efter regn kommer solsken som man säger.

På fredag är det som sagt midsommar. Ingelsträdes bya fest är ett utmärkt tillfälle för mig att tänja på mina gränser. För två år sedan hade det varit omöjligt att gå på en stor tillställning, men övning ger färdighet. Det jag tänker på och som lugnar mig är att om det blir för mycket och jag inte klarar av allt folk och tjo och tjim, så kan jag alltid gå tillbaka till mosters hus och hämta andan för att sedan ge mig ut igen. Det värsta jag kan göra är att inte våga överhuvudtaget. Så är det med allt, då hamnar man i en bubbla som är fruktansvärt svårt och kämpigt rent fysiskt och pykiskt att ta sig ur. Bubblan måste spricka och det gör den genom att man vågar och visar sig själv att det inte är så farligt att göra det man nu är rädd för. Trillar man av från hästen måste man hoppa upp igen, så fort som möjligt. Ju snabbare man gör det desto bättre.

Det är precis det jag ska göra på fredag, att VÅGA!

Till er...

Till er som tappade tålmodet...
Till er som lämnade min sida...
Till er som sårade mig djupt...
Till er som inte ställde upp...
Till er som tänkte "fan vad konstig hon har blivit"...
Till er som inte tyckte att jag dög längre...
Till er som gav upp hoppet om mig...
Till er som gav upp vår vänskap...
Till er som slutade att höra av er då jag inte svarade i telefonen...
Till er som inte orkade lyssna...
Till er som inte brydde er...
Till er vill jag säga att ni miste en jävligt lojal och god vän. Som alltid har varit den som ställer upp för andra i vått och torrt. Alltid vill hjälpa till istället för att backa undan. Som ALLTID älskar oavsett vad! Vem är egentligen den konstiga av oss...?

----------------------------------------------------------------------------------------

Till er som inte ger upp...
Till er som kämpar för min skull, vänskapens skull...
Till er som tänker "det är nu hon behöver mig, en vän"...
Till er som lyssnar...
Till er som tröstar..
Till er som aldrig slutar att höra av sig...
Till er som älskar mig oavsett vad...
Till er som står ut...
Till er som inte blir arga då jag inte svarar i telefonen under en dålig dag/vecka...
Till er som fortfarande står vid min sida...
Till er vill jag säga: TACK! Det går inte att beskriva tacksamheten och kärleken som jag känner för er. Ni har garanterat tänkt "nej, nu ger jag upp", men ni gjorde det aldrig. Det är huvudsaken.
Jag kommer att bli bra och då ska vi ta tåget till ack-va-kul, fan vad jag vill åka dit!!


Det här inlägget är väldigt känslosamt att skriva för mig. Mycket ilska har jag känt gentemot er som vände mig ryggen, som var vänner och bästa vänner. Jag är inte arg längre, jag är inte bitter och hämdlysten. Tvärtom, det var lika bra att jag blev av med er. Vad är en bästa vän som inte ställer upp? Det är inte en vän överhuvudtaget...

midsommar

Snart är det midsommar. Tyvärr ska Robert spela just på midsommarafton så jag får partaja själv. Ska hem till min moster för det är någon festival eller så i byn hon bor i, ja, jag skrev by. En liten jäkla byhåla är det. Det jag behöver är jordgubbar, alkohol, glatt humör och pool så är jag nöjd! TROTSA VÄDRET!

Vad ska du göra?

Svar på tal

Många har frågat vad vi köpte till Majsan i studentpresent.

Jag låter bilden tala för sig själv...

"Tar du pipen, skäller jag"

Det här är Disa och hon är 6 år gammal. Hon är en Jack-Russel terrier. Disa bor ute i skogen hon hennes matte och husse. Hennes matte är även Roberts mamma.

Disa tycker om att skälla, speciellt på allt och ingenting. Hon tycker även om att kela och täcka för ögonen på mig med sitt ansikte då jag kollar på tv.

Hon är en äkta "bonna byracka". Tugga på möss och plocka fåglar för att sedan äta dem är det bästa hon vet, förutom att skälla på allt eller ingenting.

Annars är hon lika bra som Daizy... Nästan i alla fall...

Redovisa

Idag ska jag följa med mamma på massage klockan 18.30. Innan dess tänkte jag fixa lite grejer. Sälja skolböcker och så. Annars blir det bara till och slappa hela långa dagen.

Igår låg jag och läste högt ur boken "bakom stängda dörrar" för Robert. För några veckor sedan tappade han sina öronproppar mitt under en spelning. Nu har han gått med ett pip i öronen ett antal veckor och det stör såklart sömnen. Jag har ingenting emot att läsa högt för honom när vi ska sova så att han inte fokuserar på pipet, då tränar jag även på att bli en bättre talare.

Under hela högstadiet och tiden under gymnasiet lyckades jag att undvika att läsa högt eller att redovisa för klassen. Bara ordet "redovisa" får mig än idag att få kalla kårar. Det konstigaste är under låg och mellanstadiet älskade jag att läsa högt och hela tiden stå i centrum. Jag var tjejen som ALLTID räckte upp handen och ville läsa högt, mina lärare fick säga till mig ibland att lämna plats åt de andra i klassen.

Så kom den dagen när jag gick i sjätte klass. I femte klass hade mamma och pappa bytat skola åt mig och i min förra skola var vi sammalagt från ettan-nian 25 elever (mitt förflutna skriver jag om lite längre fram, det är rätt invecklat...). Sammanlagt var vi i min nya skola 56 elever i klass 6A och klass 6B. Vissa lektioner hade vi alla 56 elever tillsammans, ett av ämnena var historia. I historian läste vi om Gustav Vasa just den dagen. Min lärare frågade om någon ville läsa högt och självfallet räckte jag upp handen och började läsa. Mitt i den andra meningen avbröt min lärare mig och bad mig att läsa högre, vilket jag gjorde. Tydligen var det inte riktigt så högt som hon ville, efter ytterligare två meningen avbröt hon mig med en irriterad röst och sa "Nej, någon annan får läsa, du kan helt enkelt inte, Gabi du som kan läsa duktigt kan ta över".

Jag ville sjunka genom golvet. Aldrig hade jag blivit så förnedrad (förutom en gång innan i min nya skola, men det skriver jag om senare..). Sedan på ett utvecklingssamtal hade min lärare kryssat i på en linje vart jag låg rent skolmässigt. Jag låg på topp med allt, förutom i högläsning som jag först hade varit i topp med, men som hon sedan suddat ut och satt mig någonstans i mitten.

Två gånger blev jag förnedrad och förkastad på min nya skola, de skulle bara veta om mitt förflutna... Ja jisses, de skulle bara veta...

Någon mer som har hemska minnen av elaka lärare?

Eller hade jag de enda två elaka?

Ny morot...

Nu har jag tänkt som fan igen. Som jag har berättat lite kortfattat i ett tidigare inlägg så har jag diverse fobier och rädslor. Under två års tid har jag försökt att bli av med fobierna som att köra bil, åka en längre sträcka i en bil, åka tåg, åka buss, sätta mig och fika nere i city, prata med främlingar i telefon osv. För två år sedan var jag verkligen nere i botten, jag var i ett vakuum. Sedan tog jag tag i det bit för bit. Startade med att bara befinna mig precis utanför lägenheten och sedan längre och längre bort. Framsteg har jag gjort och jag börjar bli mitt vanliga "jag" igen.

Under de senaste månaderna har jag märkt att mitt gamla beteénde sakta har börjat smyga sig på igen. Jag kan väl inte säga att de börjar gå bakåt igen, men utvecklingen har liksom stannat. Jag gör inga framsteg längre. Under hela den här kampen att försöka leva ett normalt liv igen, har jag hela tiden tänkt att jag gör det för min egen skull. Jag gör det för min skull. Detta tänkande fungerar inte längre.

Det tankesättet som jag har nu lyder att jag gör det för framtiden, för familjen som så småning om kommer att bildas. För mina framtida barn.

Så här tänker jag: Hur kul är det att ha en mamma som inte kan gå till parken och gunga? Att inte kunna åka och simma på något badhus? Att inte kunna åka och shoppa kläder till examen? Inte kunna skjutsa med bil till kompisar och sportaktiviteter? Hur FAN kommer det att gå?!

Det är min sporre, min morot. Blir jag inte "frisk" så blir det inga barn. Jag tänker inte skaffa barn när jag är i den situationen som jag är i just nu. Så grymt elak är inte ens jag..

Barn är det jag längtar efter. Det jag ser fram emot. Så, normalitet, HERE I COME!!!!

Dagbok

Pust och stön. Hela lägenheten skiner lika klart som ett par nyblekta tänder. Nu sitter jag här, svettig och utmattad, precis som efter ett besök hos psykologen. Att städa är som sagt terapi.

Jag har förresten kommit på en hobby! Att skriva, en skit bra hobby som jag ÄLSKAR att göra. Från det att jag var åtta år tills jag var ungefär 14-15 år skrev jag varje dag i en dagbok. Ibland blev det endast några meningar och ibland flera sidor. Dagboken ligger i en låda väl undangömd i mammas och pappas källare. Fy sören så sugen jag är på att läsa vad jag tyckte och tänkte då, om killproblem och om andra intressanta ämnen.

Det finns ett problem, ett stort problem. Källaren är FULLSMOCKAD med lådor, påsar, möbler, verktyg och diverse andra ting. Det är ett rent helvete att få ut julpyntet varje år och då vet jag till och med vart pyntet finns. Hur sjutton ska jag hitta min dagbok bland allt bråte? Kanske skulle ta en dag och storstäda nere i källaren också? En dag räcker nog inte förresten, får satsa på två-tre dagar istället...

återkommer efter kaoset

Nu blir till att storstäda, diska, skrubba hela lägenheten och eliminera vartenda dammtuss som kommer i min väg. Det ska bli lika kliniskt rent som det är på sjukhus. Naglarna är nerklippta och håret uppsatt i en hästsvans. I ungefär två timmars tid kommer jag att vara avrubbad ifrån världen och Mötley ska spelas på högsta volym!

Städning är terapi

Försenad frukost

Oj oj oj. Sitter och äter frukost nu, en väldigt försenad frukost. Runt klockan 09.00 vaknade jag och ryckte genast åt mig boken som jag läser, "skadad". Nu är den iallafall färdig läst och jag rekomenderar den varmt till dig som tycker om hemska verklighetsbaserade böcker. Jag fick verkligen rysningar och en klump i halsen då och då under läsandets gång.

Igår var jag och Robert som sagt upp hos hans mamma och hennes man. Det är alltid så avkopplande och stressfritt att vara där. Jag förstår mig inte på de människor som inte uppskattar naturen. Hur kan man inte uppskatta dess lugn, tillgivenhet och skönhet? Det är så de bor. Mitt ute i skogen som två kvarlämnade hippies. De enda problemen som dem har är jobbrelaterade och om proppen kommer att gå eller ej då det är oväder ute. Jag avundas deras kärleksfulla och ödmjuka relation gentemot varandra. Deras sätt att tänka och fungera lyder efter mottot "lev i nuet, man kanske inte får vara kvar imorgon". Detta får mig att skämmas lite över hur jag fungerar med mitt "planera en vecka innan". Det skulle inte skada om jag släppte kontrollen en aning. Det är Roberts mamma och hennes man ett bra exempel på.

Over and done

(En jätte glad Majsan)

Det blev inte så mycket fotande igår. Efter några öl kunde jag slappna av, Majsans kompisar verkade för övrigt vara jätte snälla. Så vad gjorde vi? Det började med att jag och Robert anlände ca två timmar efter kalajset hade börjat. Alla chitt-chatta med varandra och stämningen var rättså lugn. När alla började bli lite runda under fötterna lekte vi charader. Filmer var temat och det var inte det enklaste kan jag meddela. Tror att det slutade med att alla vann, precis som på lågstadiet.

När vi hade tröttnat på det föste Majsan undan mattan för då skulle det lekas "snurra flaskan". Flaskan stanna på mig två gånger till min stora besvikelse. Jag var då tvungen att shota soya (som jag spottade ut med en gång, tror seriöst att jag tänkte svälja?) och klippa en bit på mitt hår. Att jag klippte mitt hår gör ingenting, tog håret under luggen så det syns inte. Klippte väl en sådär tio cm och jag såg på människorna, inklusive Robert, att dem tyckte att jag var konstig. Tji fick dem när det inte ens syntes!

Runt 00.30 blev jag och Robert trötta så då gick vi hem. Eller, vi gick först inom Preem och köpte wook och baugette till frukost. MUMS!

Nu ska vi iväg till Robert morsa ute i bushen. Uppdaterar när jag kommer hem igen!

presenter

Så här blev presenterna igår. Fint inslagna av Robert (?)

Nu är du allt nyfiken vad det är i där va?