Förvirrade åsikter kring homoäktenskap

Så där ja. Nu första maskinen igång och tvättar. Kommer du ihåg sist jag tvättade kläder? Det var för typ en vecka sedan. Jag berättade då att den ena tvättmaskinen var urfunktion. Guess what? Det är den fortfarande! Här betalar jag skatt! Eller okej, det gör jag inte, men ändå. Andra gör ju. Fasen inte snällt alltså.

Händer som sagt mycket denna helg. Imorgon ska jag och Robert hem till hans mamma och hennes man. Robert berättade igår att vi ska dit på middag eftersom hon fyller år. Åh thank´s. Bra att komma så här sent och berätta det. Finns inte en möjlighet att vi hinner köpa något och vi har absolut ingen tid att tänka ut en present. Jaha, vad ska jag ha för dålig ursäkt då? Hoppas att hon inte önskar sig något, då får hon precis det hon vill ha, absolut ingenting.

Nu är det tillåtet för homosexuella att gifta sig i kyrkan. Jag känner väldigt blandat för det. Kan börja med att berätta att jag tycker att det är jätte bra att även homosexuella människor får gifta sig. Samtidigt kan jag ändå inte undvika att tycka att kyrkan kör med dubbelmoral. Hur kan jag ha denna åsikt tänker du! Jo, jag har varit treoende en gång i tiden och läst bibeln ett antal gånger. Det står klart och tydligt i bibeln att homosexualitet inte är okej! Människan ska leva tillsammans med det motsatta könet och inte med en person av samma kön. Så är det bara. Inte mina ord, det är jesus och alla andras ord i bibeln. Kristendomen följer bibeln. De kristna strävar efter att leva ett liv som enligt bibeln är det rätta livet att leva, leva genom Guds ord. Att kyrkan nu har röstat "ja" till homoäktenskap i den svenska kyrkan anser jag vara väldigt konstigt. Det går emot hela kristendomen liksom! Det går emot Guds ord.

Som sagt. Känner mig ganska splittrad. En gång i tiden var jag troende men är det inte längre. Har däremot mycket kunskap om just kristendomen och hur Gud vill att de kristna ska leva. Homosexualitet anses vara en synd. År 2009 eller inte, det är fortfarande bibeln och Guds ord som kyrkan lever efter. Eller gör dem inte det längre...?

Anledningen till att jag regerar och tänker så här är för att när jag var liten fick jag lära mig att homosexuella var syndare. De levde inte efter Guds ord och skulle därför brinna i helvetet. Nu anser och tror jag inte det längre. Kärlek är kärlek, oavsett vad och borde vara upp till var och en vad den personen känner sig lycklig med. Det är en sund inställning enligt mig. Sedan är jag inte kristen längre och följer inte Guds ord som de i kyrkan gör, eller hur var det nu igen...?

Hur känner du inför homoäktenskap?